I know what it means, to walk along the lonely street of dreams. Here I go again on my own.

Först.
Nu när det börjar bli vår (för jaa, den är på väg!) så tänkte jag, hör och häpna, GÅ TILL FRISÖREN! Jag har nämligen fått en ide om att bli mer orange/blond hårig. Dvs röd/orange med lite ljusare slingor. Och jag tror inte jag klarar det själv riktigt, plus att jag är värd att få gå till en riktigt frisör, var två år sen sist nu i mars.. Så de ska jag göra nu i Mars någongång tänkte jag. Påbörja resan mot morot.
That's it.
Här under är en bild på den ungefärliga färgen jag vill ha. Kanske lite mörkare orange med ljusa slingor i? Vore fräscht till våren och sommarn.. Jag är en röd/orange person så jag går inte ifrån de tonerna..
Vad tycker ni då?



Sedan.
Jag somnade väldigt sent igår och har de senaste dagarna/veckorna sovit uruselt, vi pratar om ca 3-4 timmar per natt, och jobbat heltid. Dvs, det är inte bra. Men imorse vaknade jag av klockan 07:10, och känner hur jag är totalt blöt, hela jag. Känner hur täcket bara glider och hur lakanet är dyngsurt. Jag ligger med total hjärtklappning, fryser och skakar. När jag sätter mig upp rinner svetten ner över kroppen och håret är så blött så det ligger klistrat mot ansiktet och nacken. När jag tittar på lakanet så är det som ett avtryck av min kropp på det. Ja, det låter inte så fräscht men det var skitläskigt..
Varför?
Är det all dålig kost, sovvanor, matvanor, ingen motion som börjar slå tillbaka? Men jag är ju som jag brukar, men detta har aldrig hänt innan. Jag fick nästan panik, när jag satt mig upp så kände jag mig febrig och illamående..

Nu är jag dödstrött, imorgon och tisdag jobbar jag iallafall kväll, så då kan jag sova hur länge jag vill, eller tills jag får kärleksbesök. Men det är ett fint sätt att vakna på. Och jag saknar så det gör ont.. Och det gör ont att inte kunna sitta och mysa i soffan en vanlig kväll, att inte få somna på din arm varje natt och att inte få vakna bredvid dig varje morgon.
Jag vet att det inte är hälsosamt för mig egentligen, men det är faktiskt inte lätt att låta bli någon man är kär i. Jag hade inte planerat att få dessa känslorna för dig men hur skulle jag inte kunna få dom? Det tog två minuter innan jag kände dom, och jag ångrar verkligen inte en enda sekund med dig, ingenting. Och jag kan inte styra över dom fastän att jag vet att det är fel. Det enda jag kan göra är att hoppas på att du kommer vilja bli min, på heltid, någon dag snart. ♥
Att inte få skrika ut känslor som är såhär starka är plågsamt, men det vore ännu mer plågsamt att behöva ge upp dig.. så det tänker jag inte göra.


Vissa vet inte vad jag babblar om, och det är okej. Jag kan inte berätta allting helt enkelt, av respekt, men samtidigt så bestämde jag mig när jag skaffade denna bloggen att vara mer öppen. Och ni som inte tåler detta eller tycker att jag säger för mycket. Läs inte. Svårare är det inte.

Ska ta och se om jag har någon bok att börja läsa nu. Tänkte lägga mig i sängen, läsa en stund och sedan slungas in i drömvärlden igen. Denna gången ska jag somna snabbare, och få sova längre.. Jag har höga förväntningar på denna natten.




Nothing you confess
could make me love you less,
I'll stand by you

Bokrea igår, och nu snart igen.
Saknar kärlek lite för ofta men jag klarar mig, för du är underbar.

Ikväll tacos hos Charlotte, sen lördag o söndag är det jobb hela dagarna.
Igår fick jag förresten mitt livs första heltidslön.
Vuxenpoäng?
Kan ju säga att jag älskade det. Dock så fattades en hel månadslön jag
skulle få i förskott då jag är månadsanställd nu. Alltför sällan tar jag tag i saker
men detta skulle jag. Så är löneansvarige borta till tisdag.
Typiskt.

Mycket är grått just nu, och väldigt mörkt och deppigt.
Vår vore mycket välkommet..

Tänk dessutom att det bara är lite mer än en månad till London.
Den tanken är bra.
Behöver verkligen komma iväg, men det är inte för att jag behöver komma bort ifrån dig,
dig vill jag komma tusen gånger närmare. Det vet du..

Inte ett enda ord ifrån dig på hela dan och jag känner mig så jävla bortglömd.
Du älskar mina mail, och jag älskar dina.
Varför får jag inga svar när jag tar mig tid och skriver?

Jag vet att du har sämre med tid, det är ganska självklart, men det tar
en minut att skriva "saknar dig" eller.. "tänker på dig".. eller någonting alls.
Det hade du hunnit om du gick på toaletten eller om du bara blev själv en minut.
Är inte kräsen, vill bara höra ifrån dig.

Men.. jag vet att det inte är lätt för dig.
Samtidigt som jag brottas med en massa jobbiga tankar om att du har glömt mig
och kommit på att du kan fortsätta med ditt liv utan mig.

Det är inte lätt att vara förälskad i någon som är i en situation som du.
Försöker vara stark och klara av det.. För jag tycker så mycket om dig..

I morse, kärlek. Dagen, fika hos en fin vän. Nu, middag och mys med familjen. Sen, fredagsmys och kärlek.

Let's dance och äpplekaka.
Inte helt fel.
Imorgonbitti ska jag ut och gå en lång runda. Lång, lång, lång..
Bara gå och tänka..

That's all.

and yes..
Jag funderar på haircut and tattoo.
Men det blir varken eller just nu.
Och så blir det antagligen tattoo först..
and.. så skippar jag klippningen.
Kanske.
Fasen att jag velar.

Alla hjärtans dag idag.
Första året på fem år som jag är ensam.. Men jag ska jobba hela kvällen så det är väl okej.
Hade man fått önska så hade jag antingen velat vara hos mamma o pappa.. äta god middag, mysa,
spela spel, prata, äta något jättegott.. Eller så hade jag velat vara med Dig. Men det är superomöjligt,
jag vet. Jag klarar mig.. Får jag önska att vi kan vara tillsammans nästa år på denna dagen?
För det gör jag, i vilket fall som helst..
Men som sagt, jobb. Vilket är bra också för då slipper jag en massa tankar..

Först dock!
Nu blir det lunch på stan med Charlotte, kanske vi ser lite The Playtunes också, tydligen ska
dessa vara på Valen idag. Vi får väl se.. :-) Jag är klädd nu, fixat håret.
Bara stövlarna som ska på.
Jag ska kolla efter en tröja och en klänning på Gina som jag vill ha.
Får se om de finns där, och om de är fina irl..
Åååh. Och vår-sommarönskningar har infunnit sig i min kropp nu också.
En önskan om gladiatorsandaler, långa svala kjolar och klänningar.. Färsk frukt i solen,
läsa en bok i parken på en filt.. Det känns lite närmare iaf när man fyllde i semester
listan på jobb.. Men ja.. Inte en sol så långt ögat kan nå idag iaf..

Jag hoppas att ni iaf får en fin dag idag, mys för mig med.. :-)

Och jag tycker du är så otroligt fin..
Underbara, underbara man.. Kärlek..

 Isabella Rosselini.



Oh why you look so sad
The tears are in your eyes
Come on and come to me now
Don’t be ashamed to cry
Let me see you through
Cause I’ve seen the dark side too

When the night falls on you
You don't know what to do
Nothing you confess
Could make me love you less

I’ll stand by you
I’ll stand by you
Won’t let nobody hurt you
I’ll stand by you


-
Är på jobb.. ser på Let's Dance.. När jag slutar ikväll blir det mys. Jag ska nog mysa till det med en kycklingkebab från mitt favvoställe vid centralen i Malmö.. ♥ Älskar fredag och lördag kvällar/nätterna iallafall. Du är fin du.

Fyy. Fryser.. hem och bylta på sig lite mysigare kläder.. Hoppas ni har en skön kväll.. Kram

Just nu.
Jag ska vara ärlig, det har varit min tanke med denna bloggen hela tiden.
För tillfället, så mår jag skitdåligt. På riktigt..
Jag äter nästintill ingenting, jag rör mig absolut ingenting, jag är förkyld non-stop, min magkatarr är tillbaka men mer bestämd än innan, jag är fortfarande kär i något som är underbart men komplicerat..

Jag mår skit.
Så jag skulle önska om lite hjälp. Och det är ytterst sällan..

Ge mig era tips på hur ni mår bra, hur ni klarar er när ni går igenom svåra saker och vad som får er att vara glada över att ni faktiskt finns.

Jag vet att jag inte har varit med om något jätte traumatiskt, ingen direkt livskris. Men samtidigt har hela min värld, min trygga värld, förändrats det senaste halvåret. Ibland saknar jag hur det var innan, saknar att ha någon. Någon att somna bredvid, någon att vakna tillsammans med på helgen, någon som skrattar med en när man har konstiga drömmar att diskutera, någon som gör te åt mig när jag inte orkar, någon att laga middag till/tillsammans med, någon att se på film med till alldelles för sent på natten.
Någon att leva med helt enkelt.
Så ibland undrar jag om jag gjorde rätt val när jag valde att göra slut, och jag kommer fram till samma svar varje gång, att ja, det gjorde jag. Att tycka om en människa är en sak, men att vara kär i en människa är en annan. Kärleken behöver finnas där. Annars är det slöseri på varandras tid att tro att det är bra.
Man ska följa sitt hjärta.
Men när man blir ensam, eller sen jag blivit det, har allt annat bara rasat. Jag har rasat totalt. Idag har jag ätit en halv apelsin och en bit lax till middag. Igår var det en halv apelsin, lite te, två mackor och en liten pizzabit.
Jag är innanför dessa väggarna om jag inte måste ut, här är stökigt, jag tar inte tag i saker..

Jag måste ta tag i allting, jag måste börja bry mig om mig själv lika mycket som jag bryr mig om de jag tycker om. Jag vill också må bra, jag vill verkligen det. Så jag måste skärpa mig.

Detta blir en reminder till mig själv.
Gisela;
- Ät frukost, lunch och middag. Frukter däremellan. Om så bara det är mackor så är det bättre än ingenting.
- Försök att gå en liten runda varje dag, ta med en vän eller en kamera och bara gå. Känn vinden i ansiktet, ta några djupa andetag och försök se allting positivt.
- Gör saker som du tycker är kul och avslappnande.. Läs bra böcker, lär dig fotografera på riktigt, upptäck nya städer, själv eller med någon, lägg pussel, skriv en massa, ta långa bad, gå längs stranden.. osv.
- Lär dig leva med ditt eget sällskap och omringa dig med människor som får dig att må bra.
- Få din lägenhet till att bli en plats där du känner dig trygg och där du trivs.

I Maj tänker jag springa Vårruset. Jag vet att det bara är 5 km långt så det kanske inte är så värst kämpigt för några, men för mig är det nog mer en sak som jag ska utmana mig själv till. Inte för att jag behöver gå ner i vikt, jag är redan under mycket mer än jag ville, utan för att jag ska klara göra någonting med mig själv.


Men som sagt.. alla tips på välbefinnande är välkomna.


Och jag vet att ni som känner mig tänker "tänk över vissa förhållande..", men det är inte lätt att låta någonting gå som känns fruktansvärt bra, fastän det sårar mig så jag ibland inte får luft.

Varför känns det som att jag blir sämre och sämre? För att jag blir det?
Hostan har kommit och näsan rinner värre än innan..
Huvudet dunkar fortfarande.

Jag har lånat en kamera av P. Som jag kanske ska köpa sen..
Har funderat på att köpa en systemkamera länge, inte konstigt man blir sugen när
man umgås med honom, samt att syrran tar så fina bilder också.
Nu då vi ska till London vore det kul att ha en ordentlig kamera, så man kan ta
lite extra fina bilder.. Skulle verkligen vilja ut och prova den idag, helst nu, men
med tanke på hur jag mår är det nog ingen bra ide, så jag håller mig inne lite till..

Tar en kopp te till..



Min underbara kökshylla. Favorit saken i köket..

Är sjuk, så är hos mina föräldrar nu..
Behöver få i mig mat då jag ätit så dåligt på sista tiden.
Att äta själv är hemskt tråkigt..
Kommer iaf vara här till imorgonkväll, sen kör jag hem igen.

Totalt onödigt, jag vet.
Men så ni vet.. jag lever.

-
Det blir myskväll ikväll, syster ska tydligen göra trerätters middag,
och sen blir det Let's dance, och sova tidigt. Är så trött i kropp och knopp
så kommer somna direkt. Skönt att inte vara ensam iallafall.

Önskar att Du var här, men eftersom du inte är bara min (än..), så får jag
försöka stå ut ensam den mesta av tiden.
Tack för att du kom förbi innan med bra saker till min onda mage, och
imorgonkväll får jag se dig igen. Underbara..
Fel, jag vet, men fint ändå.

Ha en bra kväll allesammans..