tankar...

Jobb igår. Kom hem sent, åt.. sedan blev det biltur till Malmö och tillbaka. Somnade vid tre. Vaknade halv elva, och då hade jag inte vaknat alls där emellan. Skönt? Som in i.. Sov helt perfekt.
Vaknade dock med huvudvärk, så upp, ut i solen, in och tog en tablett, två mackor och en stor kopp te. Nu har jag suttit ute i solen i lä i en timme. Skönt med b-vitamin, och att kunna sitta utan en massa höga lägenhetshus runtom sig.
Igår tog jag ett beslut dessutom, som jag ringde och ordnade med så nu är det avklarat. Trist men sant.

Denna sommarn kommer nog bli bra. Jag ska vara ute mycket, känna mig lycklig, brunbränd och fri.
Fast jag vet att det inte kommer bli just så..
Visst jag kommer vara brunbränd det vet jag, känna mig fri vissa stunder. Men alla dessa tankar och känslor hänger som svarta moln över mig hela tiden. Hur jag ska orka stå ut? Hur jag ska klara av att finnas kvar när Du vill bestämma dig? Den största rädslan är att Inte veta. Jag vet varken åt vilket håll någonting bär, vet inte alls hur någonting kommer att bli. "Lev för dagen, vi har endast Nu".. Det är inte lika lätt att känna så när man är ensam.

Jag har tankar hela tiden. Borde jag göra annorlunda? Borde jag göra slut på detta och försöka hitta mig riktig lycka? Försöka klara mig själv ett tag? Bör jag avbryta detta innan jag mår ännu sämre? Borde jag ställa krav? Be Dig att välja?

På alla frågorna ovanför är svaret Ja. Men. Det är inte lätt när man är kär. När man faktiskt Älskar någon. Jag borde för att kunna känna mig lycklig nu ja, men då kommer jag behöva fortsätta mitt liv med tanken "tänk om...?".
Många tycker att jag gör fel... Eller inte Fel just, men att jag skulle göra annat för att detta är inte bra för mig. Men jag försöker se framåt, på hur det kan bli och hur det skulle vara.
Och jag Vet att vi hade haft det underbart tillsammans..


Nu ska jag och morfar laga mat, sedan ska vi hinna äta innan jag beger mig mot jobb. 16-23 idag, sen Hem igen.. Läsa lite kanske.. Fixa och dona.. Och sen somna lugnt.

Jag hatar mycket av mitt liv just nu. Men jag älskar lika mycket...

Men snart kanske jag får lite tur...?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0