blackandgrey.
Idag besökte jag Lund för lite fotografering och fikande.
Det blev en mycket mysig stund faktiskt.. och en hel del fina bilder.
Känner mig mycket förvirrad.
Så nära men ändå så långt bort..
Vilket väljer man?
Vi sätter alla spår på olika sätt här i världen..
your eyes so blue, your smile so white
Men visst är det jobbigt att stå människor runtom kistan, lägga en ros, säga en hälsning och man ser hur alla gråter. Det hugger i hjärtat, speciellt när det är människor som man bryr sig om. Man vill bara krama alla och torka allas tårar, men det hjälper inte. För man måste få gråta och ta hand om sin sorg på sitt eget sätt.
Där var jättemycket blommor i hela kyrkan, massa levande ljus och massa tårar. Men också en del leenden, för prästen var verkligen helt underbar. Hur hon tog upp saker om mormor, som fick en ett le, tänka, nästintill skratta, av både lycka och av sorg för att hon faktiskt är borta.
Men jag glömmer dig aldrig någonsin mormor.
För du lärde mig tugga tuggummi, när jag som 3åring satt nere vid vinbärsbuskarna i mitt första hem och plockade bär tillsammans med dig. Jag fick en pyttepytteliten bit av ditt tuggummi för att det skulle vara lagom. Så stor jag kände mig då.
Några år senare när vi gick mot färjan som gick till Köpenhamn ifrån Malmö, och jag fick prova ditt lypsyl. Du sa det var nästan som läppstift, och jag ville ju ha. Och jag fick.
När vi blev lite äldre, vi kusiner, så åkte vi varje jul med dig in till stan för att handla julklappar till våra föräldrar, farmor och farfar och varandra. Så vuxen och delaktig det fick en att känna sig. Hur vi sedan åkte hem, efter Mc Donalds besöket som var en tradition, och slog in julklappar i timmar. Hur du alltid köpte en extra tejprulle till Pamela för att hon använde så mycket.
Hur du alltid har varit den sammanhållande länken i vårt julfirande, framtill du blev sjuk. Hur du älskade julen och hur Alla tyckte att det inte var någon jul om den inte var hos er. Du har alltid varit julen personifierad för mig mormor.
Och jag kommer aldrig att glömma dig. Sista veckan har varit en av de jobbigaste i mitt liv, men jag är så glad att jag och familjen var hos dig när du blev dålig. Att sitta och hålla din hand, säga att du är fin och att vi älskar dig..
För det gör vi, vi har alltid gjort det och kommer alltid att göra.
Du kämpade mer än man ska behöva göra i ett människoliv, och du led så otroligt mycket dina sista 18 år. Nu får du ta hand om våra kaniner, underbara Kelly och Victory och morfars bror i himmelen. Det vet jag att du kommer att göra för du har ett stort hjärta som jag kommer att bära med mig.
Utan dig hade inte vi fått andas. Och jag vet att vi kommer att göra dig stolt.
Du får titta ner på oss ibland så kommer du se det..
life is life
Igår hade jag en härlig dag.. Åkte med till Ystad, långlång fika, massa prat och massa skratt, och jag hittade en grej jag ska köpa till min kamera sen som jag tänkte ha med mig till London. Så när jag får lön och nästa gång vi är där ska jag handla en sådan tänkte jag. Vad det nu heter.
När vi kom hem bytte jag om och körde till familjen. Där spelade vi kort halva kvällen, sen åt vi räkor och kräftor framför Lets Dance. Riktigt mysig kväll.. När jag kom hem fick jag kärleksbesök och sedan sov jag gott.. :-)
Nu befinner jag mig på jobb, jobbar till 20.00 idag, så sen ska jag köra hem. Ta en dusch och äta något.. Sen ska jag bara ta det jättelugnt. Får förhoppningsvis sällskap en stund ikväll.. Det är fint att vara kär, trots att det är jobbigt som ett helvete. ♥ Tänk att det gått ett halvår redan sedan vi träffades.. Tiden går fort.
Hoppas ni har en skön helg..
Vila i frid, mormor..
Men vi satt där hela tiden, höll din hand och pussade din panna.
När vi klockan ett började diskutera hur vi skulle göra med natten för hon började
andas häftigare igen, och vi behövde krafter till imorgon..
Vi bestämde oss för att moster skulle stanna och ringa om det blev värre, vi hann
bara säga det så var det precis som om mormor visste att hon inte skulle orka kämpa
till imorgon, och att hon ville ha oss alla där hos henne. För sen tog det inte mer än
någon minut till hon var borta.
Så skönt, efter 18 år av konstant smärta som gjorde hennes liv katastrofalt pga
den jävla huvudvärken, och nu cancern så har hon ÄNTLIGEN inte ont längre.
Kommer aldrig någonsin glömma dig mormor.
Jag älskar dig.
Vi ses i det Nangijala..
keep on walking
I better keep on walking, keep on walking
I have a long road ahead of me
It's cloudy and dark, it's hard to see
will I ever get through to the end?
-
Salem al Fakir alltså. Aldrig hört innan Melodifestivalen. Nu har jag hans album och lyssnar halvt ihjäl mig. Underbar kille med en helt underbar röst..
-
Idag ringde sjukhuset klockan 05.30 imorse och sa att läget blivit mycket sämre så vi körde/gick dit såklart direkt. Har varit där inne sen dess med ett undantag på två timmar då jag gick hem och åt lite och tog en dusch.. Nu på eftermiddagen har hon öppnat ögonen litegrann och hon rörde sin tumme emot mig. Annars har vi inte fått någon direkt kontakt med henne idag och det är så jobbigt. Alla rosslande andetag som hon måste kämpa sig igenom, varenda ett av dom låter så ansträngande som om hon skulle gå i sönder.
Men jag vet att hörseln är det sista som lämnar en nästan, så vi pratar med henne, kramar henne och håller hennes hand hela tiden. Hon ska inte vara ensam.. Fina lilla mormor, jag gråter bara jag tänker på dig..
Fan alltså vad detta är jobbigt på både kropp och huvud. Sitta där på de hårda stolarna och gråta, tänka, prata, råka skratta åt något någon av oss andra säger för att därefter få skuldkänslor för att vi sitter och skrattar när mormor ligger där bredvid oss. Men vi försöker vara positiva mot henne.
Och jag ville så gärna ha en kram av dig idag som du sa. Den enda riktiga solen på denna dagen, och så blir det ingenting. Kan ingen bara krossa mig direkt istället för det känns som om jag faller..
Får man vad man förtjänar?
Vad har jag gjort för fel nu då?
Jag vill inte vara ensam, men inte med någon heller. Vet inte hur jag ska vara och vad jag ska göra. Vad gör man?
Det värsta utav allt
Lungor, skelett & binjurar.
Är inte det något av de värsta orden som finns?
Hur det ens kan få lov att uttalas.
Och jag trodde aldrig det skulle drabba någon nära, för sjukdomar,
dödsfall och allting har varit så långt bort. Det har aldrig hänt någon i min närhet.
Förrän nu.
Och så snabbt allting har gått, och går. Två veckor antagligen kvar.
TVÅ VECKOR?!
Gud jag vet inte var jag ska ta vägen..
Kan ju säga att det inte är en bra fredag för min del.
Och värre blir det när jag bara skulle vilja vara i din famn hela kvällen.
Men du kan inte.
Det är nu jag önskar att jag hade varit förälskad i en människa som jag hade fått
lov att vara förälskad i. En som hade bara mig att dela sin tid med.
Någon som bara hade kunnat komma över om jag hade behövt det..
Och att jag får skuldkänslor för att jag känner mig krävande? Hur är det egentligen?
Det enda jag begär och skulle önska är det som alla har rätt till i kärlek. Faktiskt..
Usch jag bara gråter..
Men det får man lov att göra, eller hur?
Jag försöker att vara stark när det gäller och hålla tårarna för mig själv då,
men så fort jag blir ensam så finns det ingen hejd på dom.
Förlåt..
Chock
Hur några veckor kan göra det så annorlunda, göra så man får en chock.
Det är verkligen inte bra, och det var värre än vi någonsin kunnat tro.
Imorgon ska jag hälsa på dig igen. Morfar, jag, Pamela och mamma.
Se så att du klarar dig och att det går åt rätt håll allting.
Så mycket tårar det är hela tiden.. Jag drunknar snart.
Hoppet är det sista som lämnar människan.
Och jag kommer inte sluta hoppas på oss förrän dagen du säger att du vill
att jag låter dig vara ifred. Tror inte den dagen kommer att komma..
Vi är verkligen fina tillsammans. Skulle vilja lägga ut bilden på oss så att alla fick se.
Men jag kan inte..
Du gör mig iallafall lycklig.
silence
När man får reda på att en väldigt nära anhörig är jättesjuk. När läkaren säger att det är livsfarligt.
Du har det redan tungt, och det blir ännu värre. När du bara gråter och inte vill vara ensam.
När du behöver kärlek, och bli kramad av den du tycker om.
Då är det tungt att få som svar att "jag kan inte komma nu..", "nej, du kan tyvärr inte komma hit.." & "prata i telefon går inte..". Svaren var väntade, men ändå hoppas och önskar man..
Det är iallafall jävligt tungt när det inte "går" att bli kramad, när man behöver det så det gör ont.
Jag älskar dig, men jag känner i hela min kropp att någonting måste hända snart..
Klarar inte av att vara en som ska "finnas" men som inte får "synas" längre..
Jag vill vara med dig så gärna, men jag är värd mer än detta mörker som jag tvingas vara i,
och jag vet inte hur länge till jag kan stå ut med detta..
Fan alltså.. vad hände med att 2010 skulle bli ett bra år?
Kärleks skugga.
Planer & Drömmar
En av mina kollegor ska sluta.. Fick reda på det igårkväll, och det känns så himla tråkigt då det är en av de som jag trivs bäst tillsammans med.. :( Hon sa det direkt då hon kom, och jag blev chockad. Riktigt tråkigt.. Hon ska nämligen ut och resa nu i sommar i några månader och börja plugga till hösten. Lite avundsjuk på resandet måste jag medge.. Men, vi satt och pratade en bra stund efter jag slutat igår och vi kom fram till att när jag har mina tre veckors semester i Juli så ska jag ta mig ner till där hon befinner sig då. Hon ska tågluffa i Europa så vi ska bestämma träff i en stad, och spendera några dagar där tillsammans. Inte helt fel va? :) Blir kanske Amsterdam, Budapest eller Venedig.. Jag är sugen på Madrid också. Allra helst vill jag till Paris, men dit ska Han ta mig någongång, och jag vill verkligen åka dit med honom så den staden sparar jag..
Men Venedig vore ju coolt.. Och jag bara tänker på hur mycket där finns att fotografera! Gud.. :) Och så blir det London om lite mer än en månad, vilket jag längtar till som en galning..
Tvättmaskin går på högvarv, jag fixar med kläder och tvätt, har dammsugat och bytat sängkläder, ska vattna blommorna, skriva klart ett brev och äta lite lunch också. Sen är det nog dags att bege sig mot jobb. Men en liten kopp te hinner jag nog också med. Efter jobb ska jag hem, duscha, ta det lite lugnt och redigera lite bilder sen får jag kärleksbesök en stund.
Sen blir det fullt ös i tre dagar. Söndag jobbar jag 12-23, måndag 7.30-16 & tisdag 7.30-20.. På måndag klockan 17 är det restaurang med familj och kusiner, sen blir det Alice i Underlandet på bio.
Nästa vecka är jag ledig helgen. Eller tors-sön. Jag skulle vilja testa fota lite då, ingen som kan tänka sig att ställa upp som modell lite? Jag är verkligen inget proffs direkt, men skulle behöva öva lite och mest för skoj skull då.. Kanske följa med ut i naturen, eller om ni vet något bra ställe? Är öppen för förslag :)
Hoppas ni har en skön lördag i det underbara vädret!
Ayurveda
Vata
Vata-dosha är ansvarig för alla rörelser i kropp och sinne, t ex muskelrörelser, nervimpulser och tankeprocessen. Vata är uppbyggd av de två elementen rymd och luft, vilket gör vata mycket rörlig och lättpåverkad.
Grundläggande kvalitéer för vata:
- Torr
- Rörlig
- Kall
- Lätt
- Föränderlig
- Subtil
- Snabb
- Oregelbunden
Exempel på karaktäristiska egenskaper för vata kroppstyp:
- Smal, mager kroppsbyggnad - går ej lätt upp i vikt.
- Entusiastisk och energisk till sin läggning.
- Kreativ och idérik, riklig fantasi.
- Utstrålar glädje, vitalitet och frihet.
- Oregelbunden hunger och matsmältning.
- Kan ha ytlig sömn med tendens till sömnbrist.
- Lär sig nya saker snabbt, men glömmer också snabbt.
Vata-personer är ofta föränderliga och oförutsägbara. Det gör att de lätt får oregelbundna vanor. De har en benägenhet att bli hyperaktiva och överentusiastiska. Vid obalans agerar de ofta impulsivt och planlöst. De kan känna sig spända, splittrade och nervösa och kan ha svårt att slappna av. De har ibland svårt att fatta beslut, eller att veta vad de vill. Många med vata som dominerande dosha i sin konstitution är konstnärliga och kreativa. De får ofta nya visioner och idéer.
Deras stora anpassningsförmåga ger dem flexibilitet och obundenhet, men det tenderar också att göra dem och deras liv lite kaotiskt utan gränser och rutiner. Vata-personer har lätt för att påbörja nya projekt etc, med stor entusiasm, men har i allmänhet svårt att avsluta dem.
Vata kontrollerar centrala nervsystemet; psykiska och psykosomatiska åkommor kan ofta härledas till vata-obalans.
En person med balanserad vata-konstitution är smittsamt entusiastisk, energisk, spontan, flexibel och snabb i tanke och handling.
Vata i obalans med överskott av vata-egenskaperna kan komma till uttryck i form av rastlöshet, oro, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, förstoppning, torr hud, gaser, högt blodtryck, värk (oftast i huvud, rygg och leder), muskelryckningar, menstruationsbesvär, undervikt, kronisk trötthet m m.
Vata ökas hos alla av:
- Exponering för kyla
- Oregelbundna vanor
- Att äta torr och frusen mat eller mat med besk, kärv eller stark smak (t ex Kaffe, råa grönsaker, flingor, torkad frukt)
- Fasta
- Mycket resande
- För mycket TV-tittande och datoranvändning
- Alkohol
- För lite sömn, sent sängående, nattarbete
- Stress
- Höst och tidig vinter
Överskott av vata kan ge:
- Uppsvälld mage
- Smärta i leder
- Värk i ländryggen
- Torr hud
- Sömnproblem
- Förstoppning
- Stela och spännda muskler
- Osäkerhet, ångest, rädsla, fruktan, förvirring, oro, bristande självförtroende
- Sorg, nedstämdhet, brist på helhetskänsla, brist på kreativitet
- Kommunikationssvårigheter
Vanliga orsaker till vata-obalans:
- Överansträngning, pressande förhållanden, överstimulans.
- För mycket sinnesintryck och information från t ex TV, Internet, dataspel etc.
- Missbruk av alkohol, tobak och droger.
- Plötsliga förändringar i livet.
- Oregelbundna vanor, sena kvällar, för lite sömn.
Tårar till energi
av lycka, olycka, förvirring, frustration, saknad.. av alla möjliga anledningar.
Inte konstigt, men samtidigt väldigt jobbigt då jag inte brukar känna mig riktigt såhär svag.. Att jag inte är så vidare stark det vet jag, men såhär sårbar har jag sällan varit.. Antar att det kan vara så när man så gärna vill ha någonting, som man inte får lov att ha egentligen.
Men jag väntar..
Nu, precis nu, när jag kom innnanför dörren så tog jag iaf ett beslut.
Jag ska börja skriva seriöst på min bok nu. Måste ha annat att tänka på, och få bort tankarna från allting som är jobbigt. Så nu ska mina tårar omvandlas till en energi för att få bort tankar och därför.. skriva en bok.
Så.. Jag har tänt ljus i hela vardagsrummet nu.
Satt på Sophie Zelmani på spotify, gjort en jättestor kopp te till att börja med.. och öppnat ett word-dokument.
Nu ska jag bara komma på vad jag ska skriva.
Men det kommer nog till mig så fort jag börjar.
-
Quizen igår var skitkul. Jag å Charlotte kom nog sist, på riktigt, men det gör ingenting.
För man skrattar hela tiden och har fruktansvärt roligt. Peter var där och fotade, här under är bildbevis på att vi va där :)
Påtal om henne så måste jag nog tacka för att hon finns där för mig just nu.
För att hon kom hem till mig igårkväll klockan 23.00 för att jag behövde prata, och för att hon ser till att jag äter och inte går under helt. Det betyder väldigt mycket för mig, tro mig.
Jag & Charlotte.
Mam, Pam & Josefin. :)
tisdag..
Var i studion igår och lekte lite. Vi testade ta lite bilder med saker Peter köpte på ett militärt överskottsbolag, inte alls planerat.. På en halvtimme hade vi kanske tagit 100 bilder (lite egentligen..) men där var en hel del som blev skitbra. Väldigt annorlunda bilder motför vilka jag brukar ta, men det var kul. Älskar att göra bra bilder.
-
Idag har jag haft en jättefin dag. Vaknade, duschade och fixade lite hemma.. Sen blev det Malmö, loppis, kärlek, lunch på grekisk restaurang, handhållande, bra musik i bilen, halvt snökaos.. Det var jättemysigt. Precis så som vi skulle ha det om det fick vara vi. Vilket jag vill, och hoppas på. Ja, jag kanske är dum och naiv som väntar.. men. Vi har det bra tillsammans, underbara man..
Nu har jag jobbat i några timmar, slutar om 1½ timme och jag är så fruktansvärt nervös. För snart kommer Hon. Fy vad jag har ont i magen mycket, det är ingen bra period för mig just nu.. Inte på något plan, men jag inbillar mig att det blir bättre.
Imorgon är jag ledig. Det blir förhoppningsvis en mysmorgon, och på kvällen blir det musikquiz på Tre Lyktor igen. Vi har bokat bord denna gången och ska äta innan. Temat är schlager dock.. Cissy eller Zandra - har ni vägarna förbi så titta in och hjälp mig vinna.. :) Bara skoja..
Hoppas ni har en bra dag..
