I know what it means, to walk along the lonely street of dreams. Here I go again on my own.

Haj!

Redan tisdag.
Igår var så mysig, jag jobbade 7.30-14. Sedan körde jag några mil på landsvägar med Lady Gaga på stereon, solen sken och jag kom till den bestämda platsen och fick se den finaste mannen på filt med fika, vacker utsikt i solen, i gräset. Ja det var mysigt.. :) Och ja, jag är kär..
På kvällen var det lugnt, jag lagade middag. Stekt kyckling file med hemmalagad potatismos med örter i och champinjonsås. gottigottgott.. Och sen var det te och Hollywood fruarna för hela slanten..

Idag är det också en mysig dag. Jag får åka med en skåne runda, vi ska stanna vid på Ale stenar och sedan ska jag köpa några saker till, till min kamera. Jag ska köpa en fjärrutlösare till blixten och ett macrofilter, objektiven är så himla dyra så kör med ett filter, eller ja en macroring nu i början. Så ikväll ska jag ut och fota Nära.. :) Kanske jag tar en tur ut till min vän J också, och fotar litegrann för där kan vi prata om vacker natur..

Jag ska iallafall njuta av dagen.. De rinner iväg så fort..
Mina naglar är målade och nu ska jag studsa in i duschen. Hoppas ni får en bra dag i solen!

Förresten i förrgår, söndags var jag inställd på shopping men det blev avbokat. Men jag var sugen ändå så jag körde till Nova Lund, och Gina där hade en megastor rea där massor av plagg kostade 29 kronor. :) Jag köpte två klänningar till mig, en till syster, en tröja och ett par byxor för 145 kronor. Ja det kändes liksom helt okej.. :)
Dessa klänningarna blev det! Ja jag gillar dom iallafall.. :)

 


Får avsluta med två seriösa bilder. På första så tycker jag mest om trädets grenar, som gör ett virrvarr av träd bara överallt. Så känner jag mig inombords för det mesta, men samtidigt är där ett lugn med bänken och stammen.. Svårt att förklara. Och bilden på Charlotte, där tycker jag att det är en fin svartvit balans och att jag lyckades fånga hennes ögon väldigt vackert.. Vad tycker ni?

Jajamensan.
Då vare fredag.. Känns konstigt att va hemma o en fredag. Har jobbat de två senaste helgerna och kommer jobba nästa också, men det är riktigt skönt för en gångs skull.. Jag lagade trerätters middag till mig, syrran och morfar.
Mumsigt.. Och dääär, damp det ner en påminnelse om disken.. Jajustja.. Attans.

Har inte ångrat en sekund av att ha flyttat tillbaka till landet. Först ville jag inte säga, och ja, det känns pinsamt och som ett litet misslyckande att ha flyttat tillbaka "hem". Men jag bor ju för mig själv, eget kök, eget "hus", egen dusch och toalett och egna rum. Så egentligen. Jag bor typ granne med min familj, med de människorna som bryr sig. Och åkrarna.. Hundarna, allt fågelkvitter och alla träd och gräsmattor. Nej lägenhet är inte något för mig. (Om inte du bott där med mig, för där du är borde jag vara..) Och medans jag väntar på att få flytta in i Ditt hus (ja, man får drömma.. Du är min dröm och ditt hus mitt drömhus..) så bor jag här.
Jag trivs här.

Häromdagen köpte jag en extern kamerablixt samt ett polfilter, ett filter som gör att man lite kan ändra färgsättningen på hela fotot innan du tar det, i alla regnbågens färger fast mycket svagt. Anyways, jag är helt förälskad och kan se hur detta kan bli en mycket dyr hobby. Till att börja med iallafall. Jag söker övningsmodeller nu, börjar tröttna på att fota mig själv. Så är ni sugna - let me know! Men, jag är inget proffs, urusel på att redigera och tycker inte om att redigera sönder bilderna (vilket iofs är en bra kombination) utan jag vill hellre ta äkta bilder, inte dock/plast bilder.
Men ja, under lärning kan man säga och behöver öva.

Hämtade ut ett kärt adlibris paket igår, så nu ikväll ska här börjas läsa. Ska nog läsa "Grottbjörnens folk" först, den har jag blivit tipsad om i snart åtta månader så nu tog jag tag i att beställa den..
Men först, disken va?

Imorgon blir det IKEA, hårfärgning, fotografering av syrran samt träning. På söndag blir det en runda på Entre med C, och sen en lugn kväll. Och på måndag efter jobb där jag slutar 14, då blir det bannemej bums in till malmö för att boka tattoo-tid. Gisela har äntligen bestämt sig. Det blir som jag velat så länge nu en tatuering ........ :) Ni får se when it's done. Såklart.

Jag hoppas innerligt att ni har en lugn och skön helg allesammans.
Och som sagt.. hör av er om ni känner för att bli fotograferade. Utseende, ålder, kön spelar ingen roll..
Kram på er!

Jag ska bege mig mot jobb. Jag är febervarm och har en grym huvudvärk samt att halsen är svullen och gör ont. Skulle kunna ha en liten aning om att syrran smittat mig? Men hursom.. jag är ombytt och har vilat en stund. När jag kommer hem önskar jag mig sällskap, te och en bra bok.

Har precis köpt två klockor på www.bellme.se faktiskt. En vit och en mörkblå. Jag har velat ha en Triwa hur längesomhelst och denna är ganska lik, plus att dessa var billigare. När det kommer till saker åt mig själv - blir jag en snålis. Men av kommentarerna att döma vekrar flera handlat förr och nu köpt sig ännu en färg - och det är väl ett bra tecken? :)
Har även klickat hem några böcker från Adlibris igårkväll, bla. historien om Grottbjörnens folk som jag hört så mycket gott om. Också tog jag en bok som Emma tipsade om också. Får hoppas där är några bra..

Ha en fin valborg allihopa!

Jag älskar dina blåa ögon, dina underbara tatueringar och den fantastiska person du är. När det kommer till människor är jag kräsen.. men du är så bra.

-

Anyways.
När vi sålde lägenheten så satte jag undan 32.000 kronor till skatten som jag skulle få betala nu när deklarationen kom. Men efter att allting är klart osv, så visar det sig att jag ska betala 11.000 kronor. Dvs att jag har satt undan 20.000 kronor som jag nu kan använda! Det kändes verkligen underbart att få höra detta nu kan jag lova. Mitt i allt jobbigt för tillfället, så var detta en upplyftande nyhet.
Då blir det en runda ner med Karin i europa i sommar antagligen, eller så kanske jag köper en ny cykel eller en ny dator. Vi får se.. :) Det känns iaf inte fy skam!

Igår och idag har jag lekt fotopraktikant. Skitkul, verkligen. Jag tror nästan jag börjar bli mer och mer sugen på att försöka göra någonting inom foto själv.. Är det en dum tanke? Funderar på att ta en kurs, samtidigt som jag tycker det är onödigt när jag känner de människorna som jag känner, samt att jag är rädd för att den egna och personliga känslan försvinner om man går en kurs där någon Lär dig hur du ska tänka och göra.
Tror jag kör vidare med att lära mig själv samt alla råd jag får från P.

Hoppas ni får en bra helg, jag ska jobba denna helgen också, kvällar. Men det ska nog gå bra!
Kram

Jobb igår. Kom hem sent, åt.. sedan blev det biltur till Malmö och tillbaka. Somnade vid tre. Vaknade halv elva, och då hade jag inte vaknat alls där emellan. Skönt? Som in i.. Sov helt perfekt.
Vaknade dock med huvudvärk, så upp, ut i solen, in och tog en tablett, två mackor och en stor kopp te. Nu har jag suttit ute i solen i lä i en timme. Skönt med b-vitamin, och att kunna sitta utan en massa höga lägenhetshus runtom sig.
Igår tog jag ett beslut dessutom, som jag ringde och ordnade med så nu är det avklarat. Trist men sant.

Denna sommarn kommer nog bli bra. Jag ska vara ute mycket, känna mig lycklig, brunbränd och fri.
Fast jag vet att det inte kommer bli just så..
Visst jag kommer vara brunbränd det vet jag, känna mig fri vissa stunder. Men alla dessa tankar och känslor hänger som svarta moln över mig hela tiden. Hur jag ska orka stå ut? Hur jag ska klara av att finnas kvar när Du vill bestämma dig? Den största rädslan är att Inte veta. Jag vet varken åt vilket håll någonting bär, vet inte alls hur någonting kommer att bli. "Lev för dagen, vi har endast Nu".. Det är inte lika lätt att känna så när man är ensam.

Jag har tankar hela tiden. Borde jag göra annorlunda? Borde jag göra slut på detta och försöka hitta mig riktig lycka? Försöka klara mig själv ett tag? Bör jag avbryta detta innan jag mår ännu sämre? Borde jag ställa krav? Be Dig att välja?

På alla frågorna ovanför är svaret Ja. Men. Det är inte lätt när man är kär. När man faktiskt Älskar någon. Jag borde för att kunna känna mig lycklig nu ja, men då kommer jag behöva fortsätta mitt liv med tanken "tänk om...?".
Många tycker att jag gör fel... Eller inte Fel just, men att jag skulle göra annat för att detta är inte bra för mig. Men jag försöker se framåt, på hur det kan bli och hur det skulle vara.
Och jag Vet att vi hade haft det underbart tillsammans..

---

Nu ska jag och morfar laga mat, sedan ska vi hinna äta innan jag beger mig mot jobb. 16-23 idag, sen Hem igen.. Läsa lite kanske.. Fixa och dona.. Och sen somna lugnt.

Jag hatar mycket av mitt liv just nu. Men jag älskar lika mycket...

Men snart kanske jag får lite tur...?

Vi var i London, och vi blev fast där pga vulkanen. Vi fick några extra dagar där, men man kunde inte slappna av alls med tanke på att man inte visste när man skulle kunna ta sig hem... Så det var ganska psykiskt påfrestande. Men nu är vi hemma och tillbaka till verkligheten. Idag ska jag jobba 16-23, likaså de kommande fyra dagarna(kvällarna).
Det händer som vanligt så jäkla mycket, jag är totalt slut och snurrig av allting kan jag lova.
Farfar var inne och vände på sjukhuset med vatten i lungorna och hjärtflimmer, blev hemskickad efter tre dagar pigg som en nötkärna... Med min kärlek är det likadant fortfarande, det går inte åt något håll alls vilket sakta men säkert dödar mig men jag har inbillat mig att jag är stark och klarar av det. Så till dess finner jag mig i det...
Dessutom har jag en del tankar, funderingar och drömmar inom det närmsta och ska försöka ta tag i några av dom inom det närmsta faktiskt. Man har ett liv, bäst att se till att man gör så mycket man bara hinner, och att man gör det man allra helst vill, lever med den man vill leva med och lever för sin egen skull.
Vilka råd jag ger till andra, men jag själv lever knappt efter ett enda...

Men... London var en helt fantastisk stad, jag fick vara utan tårar längs med kinderna i sex dagar vilket är längre än jag varit otårad på sju månader. Ett under... Staden kommer jag absolut att återvända till, utan någon tvekan. Vilka musikaler vi såg och vilket härligt folk.

Nu ska jag ta ett bad och jag måste få i mig någonting att äta, och sen ska jag försöka ta mig igenom denna dagen.

Kram på er.

Är hos mamma och pappa nu. Ska nog snart gå och lägga mig.. Har fortfarande ont i halsen och mår inte hundra, men det får gå ändå. Imorgonbitti flyger vi till London. :)
Ska bli kul att komma bort litegrann.. Men jag kommer sakna så mycket.

Det händer så mycket hela tiden.

Hoppas att ni får en fin helg..

Vilken helg detta har varit.. Skulle kunna skriva en novell, men jag kan tyvärr inte skriva någonting.
Jag har pratat med de som jag tycker om att prata med och som jag Kan prata med.. Det är en jäkla tur att jag har världens underbaraste familj och några få väldigt fina vänner.
Allting är bara lite jobbigt just nu, men jag har en känsla av att det kan komma till ett slut ganska snart, det känns verkligen så. Det låter kanske fel men jag tänker inte sluta kämpa.. För jag tycker så mycket om.
Det har varit superfina stunder och mindre fina stunder.
Väldigt mycket tankar och känslostormar.

Idag har jag träffat Charlotte. Jag behövde prata lite med henne, så vi tog en fika på Systrar & Bönor och pratade, sen en liten runda på stan. Jag köpte tre superfina ramar och en skinnjacka. En kort, tajt och svart. Helt fantastiskt snygg.. När jag hade sagt hejdå till henne tog jag en tur till solariet. Yes jag vet - det är dåligt.. men jag behövde. Känner mig så blek och osynlig så jag behövde piggas upp. Tog 13 minuter i solen och det blev en markant skillnad. Fräknarna är välkomna.. :) Blir en runda dit igen på tisdag skulle jag tro, så har jag lite färg till London..

Kan inte fatta att vi åker om tre dagar.. Det ska bli härligt att komma iväg, och jävligt coolt just till London. Ska låna ett teleobjektiv så jag kan fota ordentligt. Ja.. de ska nog bli bra..

Annars.
Det slog mig igår.. vissa har känt mig i en del år.. och ni vet att, för sju-åtta år sedan hade jag det riktigt jobbigt. Jag åt ingenting, rasade i vikt, och jag hade riktiga problem med "kärlek".. Jag var totalt hatad, och hotad. Nu är jag i nästan samma sits.. Jag blir hatad av vissa, för att jag älskar. Jag äter dåligt så jag har gått ner flera kilo till. Men det ska bli ändring på det, jag måste vara stark och ta mig igenom detta och jag tror ärligt att våren kommer hjälpa mig. Jag kommer behöva vara trygghet och hjälpa Dig att orka.. Och det ska jag verkligen vara. För jag vill vara med dig..

Nu ska vi äta grillat här hos mamma och pappa. Pappa har tatuerat sig idag och kom nyss hem. Stolt som en tupp över sin nya tattoo. Den är superfin! En verklig familjetatuering.. :)

Hoppas att ni alla har haft en fin helg!

Kommit hem från Knobesholm nu. Det gick bra.. Tog en del fina bilder som jag tänkte göra vid idag men så glömde jag kameran hemma. Klumpigt..
Ni får se en annan dag kanske.. Fotar allt och alla just nu, det är fruktansvärt kul. Imorgon åker jag till Göteborg på fotomässa och det ska bli riktigt roligt! Få lite inspiration och se andras utställningar..

Helgen är jag ledig och tänk er att om en vecka är jag i London! Oj oj oj..

Ha en fin helg!

-


Det är inte lätt att tycka att någon annans man är den vackraste som finns.
Men det gör ju inte att han blir mindre vacker för det..
Andra håller inte med, men man känner bara sådan kärlek inombords.
För personen han är och för den fina människan han är..

Idag besökte jag Lund för lite fotografering och fikande.
Det blev en mycket mysig stund faktiskt.. och en hel del fina bilder.

Känner mig mycket förvirrad.
Så nära men ändå så långt bort..
Vilket väljer man?


Vi sätter alla spår på olika sätt här i världen..

Igår var det begravning. Det var vackert, tårfyllt, fint, sorgset, tankfullt och det var skönt att få ta avsked.
Men visst är det jobbigt att stå människor runtom kistan, lägga en ros, säga en hälsning och man ser hur alla gråter. Det hugger i hjärtat, speciellt när det är människor som man bryr sig om. Man vill bara krama alla och torka allas tårar, men det hjälper inte. För man måste få gråta och ta hand om sin sorg på sitt eget sätt.
Där var jättemycket blommor i hela kyrkan, massa levande ljus och massa tårar. Men också en del leenden, för prästen var verkligen helt underbar. Hur hon tog upp saker om mormor, som fick en ett le, tänka, nästintill skratta, av både lycka och av sorg för att hon faktiskt är borta.
Men jag glömmer dig aldrig någonsin mormor.

För du lärde mig tugga tuggummi, när jag som 3åring satt nere vid vinbärsbuskarna i mitt första hem och plockade bär tillsammans med dig. Jag fick en pyttepytteliten bit av ditt tuggummi för att det skulle vara lagom. Så stor jag kände mig då.
Några år senare när vi gick mot färjan som gick till Köpenhamn ifrån Malmö, och jag fick prova ditt lypsyl. Du sa det var nästan som läppstift, och jag ville ju ha. Och jag fick.
När vi blev lite äldre, vi kusiner, så åkte vi varje jul med dig in till stan för att handla julklappar till våra föräldrar, farmor och farfar och varandra. Så vuxen och delaktig det fick en att känna sig. Hur vi sedan åkte hem, efter Mc Donalds besöket som var en tradition, och slog in julklappar i timmar. Hur du alltid köpte en extra tejprulle till Pamela för att hon använde så mycket.
Hur du alltid har varit den sammanhållande länken i vårt julfirande, framtill du blev sjuk. Hur du älskade julen och hur Alla tyckte att det inte var någon jul om den inte var hos er. Du har alltid varit julen personifierad för mig mormor.
Och jag kommer aldrig att glömma dig. Sista veckan har varit en av de jobbigaste i mitt liv, men jag är så glad att jag och familjen var hos dig när du blev dålig. Att sitta och hålla din hand, säga att du är fin och att vi älskar dig..
För det gör vi, vi har alltid gjort det och kommer alltid att göra.
Du kämpade mer än man ska behöva göra i ett människoliv, och du led så otroligt mycket dina sista 18 år. Nu får du ta hand om våra kaniner, underbara Kelly och Victory och morfars bror i himmelen. Det vet jag att du kommer att göra för du har ett stort hjärta som jag kommer att bära med mig.





Utan dig hade inte vi fått andas. Och jag vet att vi kommer att göra dig stolt.
Du får titta ner på oss ibland så kommer du se det..

Så var det lördag. Var ett tag sedan jag skrev.. Mycket som hänt känns det som.
Igår hade jag en härlig dag.. Åkte med till Ystad, långlång fika, massa prat och massa skratt, och jag hittade en grej jag ska köpa till min kamera sen som jag tänkte ha med mig till London. Så när jag får lön och nästa gång vi är där ska jag handla en sådan tänkte jag. Vad det nu heter.
När vi kom hem bytte jag om och körde till familjen. Där spelade vi kort halva kvällen, sen åt vi räkor och kräftor framför Lets Dance. Riktigt mysig kväll.. När jag kom hem fick jag kärleksbesök och sedan sov jag gott.. :-)

Nu befinner jag mig på jobb, jobbar till 20.00 idag, så sen ska jag köra hem. Ta en dusch och äta något.. Sen ska jag bara ta det jättelugnt. Får förhoppningsvis sällskap en stund ikväll.. Det är fint att vara kär, trots att det är jobbigt som ett helvete. ♥ Tänk att det gått ett halvår redan sedan vi träffades.. Tiden går fort.

Hoppas ni har en skön helg..

01:10 slöt hon sina ögon och tog de sista små andetagen..

Men vi satt där hela tiden, höll din hand och pussade din panna.
När vi klockan ett började diskutera hur vi skulle göra med natten för hon började
andas häftigare igen, och vi behövde krafter till imorgon..
Vi bestämde oss för att moster skulle stanna och ringa om det blev värre, vi hann
bara säga det så var det precis som om mormor visste att hon inte skulle orka kämpa
till imorgon, och att hon ville ha oss alla där hos henne. För sen tog det inte mer än
någon minut till hon var borta.
Så skönt, efter 18 år av konstant smärta som gjorde hennes liv katastrofalt pga
den jävla huvudvärken, och nu cancern så har hon ÄNTLIGEN inte ont längre.

Kommer aldrig någonsin glömma dig mormor.
Jag älskar dig.

Vi ses i det Nangijala..

Once again the sun is rising
I better keep on walking, keep on walking
I have a long road ahead of me
It's cloudy and dark, it's hard to see
will I ever get through to the end?


-
Salem al Fakir alltså. Aldrig hört innan Melodifestivalen. Nu har jag hans album och lyssnar halvt ihjäl mig. Underbar kille med en helt underbar röst..




-
Idag ringde sjukhuset klockan 05.30 imorse och sa att läget blivit mycket sämre så vi körde/gick dit såklart direkt. Har varit där inne sen dess med ett undantag på två timmar då jag gick hem och åt lite och tog en dusch.. Nu på eftermiddagen har hon öppnat ögonen litegrann och hon rörde sin tumme emot mig. Annars har vi inte fått någon direkt kontakt med henne idag och det är så jobbigt. Alla rosslande andetag som hon måste kämpa sig igenom, varenda ett av dom låter så ansträngande som om hon skulle gå i sönder.
Men jag vet att hörseln är det sista som lämnar en nästan, så vi pratar med henne, kramar henne och håller hennes hand hela tiden. Hon ska inte vara ensam.. Fina lilla mormor, jag gråter bara jag tänker på dig..

Fan alltså vad detta är jobbigt på både kropp och huvud. Sitta där på de hårda stolarna och gråta, tänka, prata, råka skratta åt något någon av oss andra säger för att därefter få skuldkänslor för att vi sitter och skrattar när mormor ligger där bredvid oss. Men vi försöker vara positiva mot henne.

Och jag ville så gärna ha en kram av dig idag som du sa. Den enda riktiga solen på denna dagen, och så blir det ingenting. Kan ingen bara krossa mig direkt istället för det känns som om jag faller..

Får man vad man förtjänar?
Vad har jag gjort för fel nu då?

Jag vill inte vara ensam, men inte med någon heller. Vet inte hur jag ska vara och vad jag ska göra. Vad gör man?